{"id":5074,"date":"2014-10-30T16:00:04","date_gmt":"2014-10-30T15:00:04","guid":{"rendered":"http:\/\/intervista.al\/web\/?p=5074"},"modified":"2014-10-30T11:51:42","modified_gmt":"2014-10-30T10:51:42","slug":"a-eshte-ngrohja-globale-me-keq-nga-ce-mendonim","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/intervista.al\/web\/2014\/10\/a-eshte-ngrohja-globale-me-keq-nga-ce-mendonim\/","title":{"rendered":"A \u00ebsht\u00eb ngrohja globale m\u00eb keq nga \u00e7\u2019e mendonim?"},"content":{"rendered":"<p>Sipas nj\u00eb studimi t\u00eb koh\u00ebve t\u00eb fundit, ngrohja globale ka p\u00ebrmasa m\u00eb t\u00eb m\u00ebdha sesa e mendonim. Ky p\u00ebrfundim u arrit nga matja e temperaturave n\u00eb hemisfer\u00ebn e Jugut. Shkenc\u00ebtar\u00ebt mendojn\u00eb se niveli i ngrohjes s\u00eb oqeaneve \u00ebsht\u00eb n\u00eb mas\u00ebn nga 48-152% m\u00eb shum\u00eb sesa mendohej, pasi matjet n\u00eb hemisfer\u00ebn e Jugut nuk jan\u00eb b\u00ebr\u00eb si\u00e7 duhet. Shkenc\u00ebtar\u00ebt thon\u00eb gjithashtu se njer\u00ebzit kan\u00eb prodhuar dyfishin e nxeht\u00ebsis\u00eb q\u00eb mendohej. Ngrohja e oqeaneve \u00ebsht\u00eb \u00e7el\u00ebsi ky\u00e7 p\u00ebr t\u00eb kuptuar ngrohjen globale, sepse n\u00eb oqean ruhet m\u00eb shum\u00eb se 90% e nxeht\u00ebsis\u00eb s\u00eb prodhuar nga njeriu. Ngrohja e oqeaneve gjithashtu rrit nivelin e detrave. Q\u00eb prej vitit 2004, jan\u00eb v\u00ebn\u00eb n\u00eb oqean pajisje flotuese q\u00eb masin temperatur\u00ebn e tij, nga sip\u00ebrfaqja, deri n\u00eb 2000 metra thell\u00ebsi. Jan\u00eb hedhur afro 3600 pajisje t\u00eb tilla, por vet\u00ebm koh\u00ebt e fundit kan\u00eb filluar matjet e sakta edhe n\u00eb hemisfer\u00ebn e Jugut.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Sipas nj\u00eb studimi t\u00eb koh\u00ebve t\u00eb fundit, ngrohja globale ka p\u00ebrmasa m\u00eb t\u00eb m\u00ebdha sesa e mendonim. Ky p\u00ebrfundim u arrit nga matja e temperaturave n\u00eb hemisfer\u00ebn e Jugut. Shkenc\u00ebtar\u00ebt mendojn\u00eb se niveli i ngrohjes s\u00eb oqeaneve \u00ebsht\u00eb n\u00eb mas\u00ebn nga 48-152% m\u00eb shum\u00eb sesa mendohej, pasi matjet n\u00eb hemisfer\u00ebn e Jugut nuk jan\u00eb b\u00ebr\u00eb [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":5,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[46],"tags":[],"class_list":["post-5074","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-enciklopedi"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/intervista.al\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5074","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/intervista.al\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/intervista.al\/web\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/intervista.al\/web\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/intervista.al\/web\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5074"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/intervista.al\/web\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5074\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/intervista.al\/web\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5074"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/intervista.al\/web\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5074"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/intervista.al\/web\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5074"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}